Vi ses på Pythagoras! Ett museum med mera.

Vid verktygsverkstan

– Om ni kikar in genom dörren ser ni verktygsverksta’n. Gå inte in, för där får inte vem som helst vara! Det är noga med det. Det är riktigt skickliga metallarbetare som arbetar därinne, kan jag lova. Ser ni så mycket verktyg det ligger i hyllorna! Här finns massor av uppsättningsverktyg till maskinerna; brotschar, dornar och annat.

I verktygsverkstaden tillverkas våra egna mått också. Förr fanns det inga standardiserade mått, då hade varje fabrik sin egen standard och man gjorde egna tolkar för måtten. Det var härinne man gjorde Pythagoras måttolkarna. När vi ska låna verktyg eller mått härifrån måste vi lämna en bricka i pant, så att de ser vem som har lånat det. Nuförtiden använder vi mått-Johanssons måttsats, den slog igenom på 1920-talet någon gång.

Det är mycket som har ändrats med åren. Från början fanns bara fotogenlampor i fabriken – tänk vad svårt det måste ha varit att arbeta med precisionsarbete! Och de första elektriska lamporna med koltråd var inte så mycket bättre. Om ni tittar upp i taket ser ni hur klokt man byggde taken i fabriken för att använda dagsljuset på bästa sätt! Ser ni att man har byggt så att det ser ut som sågtänder och satt fönster på varje sågtand för att släppa in så mycket ljus som möjligt ända in i de mörkaste vrårna på fabriken! De var inte dumma förr i tiden. Varenda fabrik byggdes ju på det sättet.

Om ni tittar upp i taket ser ni något annat också  – att maskinerna drivs av remmar från en axel i taket. Det kallas remtransmissionsystem, ett riktigt krångligt ord. Det fanns så’na remmar i hela fabriken ända fram till för några år sedan, men i slutet av 1930-talet plockades det bort från norra delen av fabriken. Men här i södra änden finns det kvar. – Lägg på en rem nu, Jansson! sa verkmästar’n en dag när jag var lite trött. Han tyckte att jag skulle arbeta lite fortare. Det är lite otäckt med remmarna, ibland hoppar de av och det har också hänt att folk har fastnat i dem.  Annars är väl det värsta att man tappar hörseln av allt oljud man hör om dagarna. Och smutsen. Det är inte alla gånger man är snygg när man kommer hem. Det finns bara en plåtho på Pythagoras att tvätta sig i, det är svårt att bli ren. Ibland får man stå med rotborste och tvätta av gjutjärnsdammet. Det sitter bra.