Tändkulemotorn
Behov av en flyttbar, relativt billig och effektiv kraftkälla blev allt större i slutet av 1800-talet och i början av 1900. Även om bensinmotorer med magnet eller slagtändning började dyka upp på marknaden så var de i allmänhet alltför otillförlitliga och kraftlösa för att svara mot jordbrukets och fiskets behov. Johan Viktor Svensson, fabrikör av blåslampor och fotogenkök planerade för en svensk bilfabrik. Hans hustru som var uppvuxen i skärgården ansåg att en motor som kunde lösa böndernas och skärgårdsbefolkningens kraftbehov var en bättre satsning. Fabriken byggdes upp vid Nacka strand och 1900 lämnade den första motorn fabriken. Fem år senare hade andra fabriker tagit upp konkurrensen. Bland de större fanns Bolinders, Munktells och Lysekils mekaniska verkstad.
Tändkulemotorn hade fått sitt genombrott och fanns snart tillgänglig i varje större by där den drev t ex sågar, kvarnar och tröskverk. Den blev även en populär motor på sjön och monterades i rask takt in i många fiskebåtar. Allt fler blev förtrogna med motorer, teknik och mekanik. Entreprenörsandan var stark liksom tekniktilltron. Bysmedjor utvecklades till reparationsverkstäder eller till mekaniska verkstäder. Verkstäderna blev utbildningsplatser för blivande verkstadsindustriarbetare.
Den tekniska infrastrukturen hade nu utvecklats så att Sverige definitivt kunde ta steget in i industrisamhället. Att Sverige snabbt kunde hämta in det tekniska försprånget som de flesta länder i Europa hade, är i stor utsträckning tändkulemotorns förtjänst.
Vad är en tändkulemotor?
I grundutförande är tändkulemotorn i allmänhet av tvåtakts – typ. Den har ett insprutningssystem för bränslet med en insprutningspump och insprutningsmunstycke, på samma sätt som en dieselmotor samt, överst på topplocket, en förkammare, tändkulan, i vilken bränslet sprutas in. En tändkulemotor är i princip en tvåtakts förkammardiesel med alltför dålig kompression.
Kompressionsvärmen i tändkulemotorn räcker inte till för att antända det insprutade bränslet, vilket sker i en dieselmotor. Kompressionstrycket i en dieselmotor ligger runt 20 kp/cm2 och för tändkulemotorn mellan 6 och 8 kp/cm2. För att bränslet i en tändkulemotor skall kunna antändas förvärms tändkulan, vanligtvis med en blåslampa, till en temperatur av 6-800 grader C. Blåslampan behövs endast vid start eftersom varje tändning därefter håller tändkulan tillräckligt het. Tändanordningen har fått ge namn åt motorn. Tändkulan möjliggör att motorn kan köras på så vitt skilda bränslen som torskleverolja, miljödieselolja eller jordnötsolja o.d. Alla bränslen som kan antändas i en het stekpanna är möjliga att använda vilket man kan erfara vid ett besök på Pythagoras industrimuseum.