Vi ses på Pythagoras! Ett museum med mera.

Fabriken som blev museum

Få platser rymmer en så spännande historia som Pythagoras industrimuseum. Från att ha varit en liten verkstad halvvägs upp för Södra Bergen i Norrtälje kom fabriken att bli Norrtäljes största arbetsplats med världsomspännande export: Motorfabriken Pythagoras. När själva produkten, tändkulemotorn, blev omodern och tillverkningen upphörde förföll fabriken och drömde länge en törnrosasömn. Sedan blev uppvaknandet abrupt och fabrikens andra historia tog vid: räddningen. Under 1980-talet fanns planer på att riva fabriken och bygga bostäder på platsen. En grupp entusiaster bildade föreningen Pythagoras Vänner för att rädda den och lyckades efter några dramatiska år faktiskt göra det. Allt detta och mer därtill får den som besöker museet lära mer om. Så här ser området ut:


Fabriken
Pythagoras är en genuin fabriksmiljö från förra seklets början. När dörren öppnas till fabriken kliver besökaren rakt in i en svunnen tid och får i doften av järn och olja uppleva Sveriges utveckling till industrination. Motorfabriken Pythagoras grundades i Norrtälje 1898 av några unga män med uppfinnardrömmar. Av uppfinningarna blev dock intet, utan ny ledning tog vid för att styra upp affärerna. På fabriken tillverkades olika verktygsmaskiner och framförallt tändkulemotorer, vilket företaget kom att bli känt för. Från fabriken i den lilla staden Norrtälje skeppades motorer ut till världens alla hörn.

Fabriken står idag kvar i nästan orört skick, sedan verksamheten dog ut på 1960-talet. Hela produktionslinjen finns kvar: från
kontoret med ritningar och andra arkivalier till maskinhallen med motorer och maskiner. Fortfarande snurrar svarvar och fräsmaskiner, smattrar remtransmissionen i taket och dunkar tändkulemotorerna i fabrikshallen under visningarna.

Kontor
Förutom själva fabriken finns även affärskontoret bevarat. Pythagoras har haft kontor på flera olika platser under årens
lopp. Den här flygeln byggdes ursprungligen som förråd, men togs i början av 1930-talet i bruk som kontor och användes sedan tills verksamheten upphörde på 1960-talet. Det finns ritkontor, affärskontor och ett eget rum för direktören. Fortfarande händer det att det ringer i den gamla backelittelefonen från någon som vill beställa reservdelar… och vad i allsindar har hänt med kassaskåpet?

Kafé Smedjan
Fabrikens gamla smedja har idag blivit en populär mötesplats och kafé. Här kan besökarna slå sig ned och njuta av en
kopp kaffe eller två eller bara sitta ned en stund och insupa atmosfären. Lokalen var en gång i tiden fabrikens smedja. Tyvärr finns inga bilder från den tiden kvar och vi vet inte riktigt hur det såg ut. På 1980 – talet hyrde en bilmekaniker lokalen och
han rev ut den befintliga inredningen. Kvar finns bara en del av fabrikens remtransmissionssystem i taket och en lucka på
den plats där skorstenen till ässjan gick upp.

Varggropen = Barnens Pythagoras
Det som nu är Barnens Pythagoras var en gång i tiden fabrikens gamla provkörnings– och packhall. Då kallades den för
Varggropen – det var nämligen här som man upptäckte vargarna! Det har inget med djuret varg att göra, utan de motorer som det var något fel på kallades för vargar. När motorerna provkördes testade man bl a kraftutveckling och bränsleförbrukning. I Varggropen packades sedan motorerna i stora trälådor innan de skickades iväg till kunderna.

Arbetarbostad med kökstäppa och blomsterprakt
På fabriksgården ligger ett rött litet hus. Halva huset var fabrikens förråd. Andra halvan fungerade som bostad åt en
vaktmästarfamilj. Fadern i familjen arbetade som arborrare på Pythagoras på dagtid. På fritiden var han fabrikens vaktmästare. I utbyte mot de tjänsterna fick familjen, två vuxna och tre barn, bo gratis i husets bostadsdel. Under många år stod det lilla huset tomt och övergivet innan det återinreddes till en typisk arbetarbostad från 1940-talet. Här kan besökarna se hur en arbetarfamilj bodde och få en glimt av hur livet såg ut för de hemarbetande kvinnorna. Det var en heltidssysselsättning för vaktmästarfrun att få hushållet att fungera. Hemmet var hennes arbetsplats, även om arbetet var oavlönat. Utanför huset finns en liten täppa och ett trädgårdsland. Här finns fortfarande både nyttoväxter och växter odlade bara för nöjes och skönhets skull. I det som var fabrikens förråd visas olika utställningar med fördjupningar i fabrikens historia.

Stallet
Den långa förrådslängan rymde ett stall och förråd. I stallet huserade transporthästarna, som körde ner motorerna till järnvägen eller hamnen för vidare färd till kund. Det har berättats, att från början fanns det två hästar som arbetade åt fabriken. Så småningom blev en av dem ensam kvar. För att hästen skulle få lite sällskap införskaffades en bagge, som fick gå lös på gården. Då baggen var folkilsken var den till stor förtret för dem som arbetade på fabriken… Den här delen av museet är inte öppen för besökare, utan fungerar som förråd.