Möt svarvare Jansson

Hallå, vilka är ni, här kan ni inte bara kliva på! Har ni ärende till direktör’n är det här fel väg!

Det kan vara farligt härinne! Paus. Jaha, ni vill se fabriken. Det var fasligt vilket spring det har varit här på sistone, det är nästan svårt att hinna med att arbeta, tur att det inte är timpenning numera och inte ackord längre. Ska det här stället vara så märkvärdigt att det måste vara sånt spring här? Men om ni stannar till en stund kan jag berätta lite. Ja, jag vet ju inte allt som har hänt på fabriken, men jag kan ju berätta det jag vet.

Jag är svarvare på fabriken, förresten. Svarvare Jansson till er tjänst!

Jag får alltid samma fråga från dem som kommer hit på besök. Varför heter fabriken ”Pyttagoras” – eller som direktörn säger – ”Pythaagoras” – å det är ju svårt att gissa sig till. Det går långt tillbaks i tiden, ända till 1898 när man började bygga verksta’n här uppe på södra berget. Det var Knut Pauli som grundade verkstan och det var flera ur släkten Pauli som var aktieägare i firman. Till sin hjälp hade Pauli verkmästaren Valdemar Haglund.

De hade planer på att tillverka en räkneapparat som de kallade för enkel och genialisk. Då lät det ju fint att ta namnet från den där gamle greken Pythagoras, ni vet han med Pythagoras sats. Han hade nog inte gillat att de tog hans namn för den där räkneapparaten var värdelös, visade det sig. Den fick dom ingen ordning på. Det var någonting med själv konstruktionen, man skulle summera med hjälp av en tangent. Men det blev för stor friktion i apparaten så summeringstangenten gick aldrig att rubba. Och då fick man ju inga svar på talet man räknade…

Vi vet inte riktigt vad som hände här på Pythagoras när räknemaskinen visade sig vara ett fiasko.

Tydligen experimenterades det här med lite av varje – bl a tändkulemotorer. Jag har hört att den första motorn såldes 1905 redan och att det blev en succé nästan direkt. Här innanför dörren ser ni en tändkulemotor som är gjord på gammalt sätt: i toppen av motorn ser ni den stora tändkulan under huven. Det är den som har gett namnet till motortypen! Just den här motorn är från 1913, då var det fina tider för Pythagoras.

Om ni ser er omkring så är det i de här maskinerna som vi bearbetar alla delarna till motorerna. Det mesta kommer färdiggjutet. Vi beställer från olika gjuterier – det beror på vem som ger det bästa priset. Men gjutmodellerna är våra egna – titta på hyllan mittemot tändkulemotorn från 1913 – där ser ni några gjutmodeller – de är trämodeller i trä, målade i rött och grått som vår modellsnickare har gjort. Dem skickar vi iväg till gjuteriet när vi beställer gjutgods. Sen kommer godset hit och lämnas på gården för att åldras, så att spänningen från gjutningen släpper.

Om ni ställer er med ryggen mot stämpelklockan och vrider huvet till vänster är det en hel rad med svarvar längs fönstren. De två svarvar som är närmast tändkulemotorn är faktiskt tillverkade på Pythagoras! Det är inte många som vet det, men Pythagoras tillverkade olika verktygsmaskiner ända in på 1920-talet! Borr- och fräsmaskiner också. Om ni tittar riktigt nog kan ni hitta fler maskiner av Pythagoras egen tillverkning. Följ med ner till svarven längst bort, där arbetar jag, så ska jag visa vad jag arbetar med!