Det här är själva motorn som gjordes här, tändkulemotorn.

Många tror att det är vi på Pythagoras som har uppfunnit tändkulemotorn, men så är det ju inte.  I grunden bygger den på ett amerikanskt-engelskt patent. Sedan spreds idén i början av 1900-talet och bara här i Sverige har det funnits ett 70-tal olika tillverkare!

Tändkulemotorn är en oerhört enkel konstruktion, som kan drivas av många olika bränslen – som vi brukar säga: allt som smälter i en stekpanna! Här hemma i Sverige är ju brännolja vanligast, men jag har hört om fiskare som kört motorn på torskleverolja! I tropikerna finns ju kokosolja och palmolja… och i kallare vatten sältran. Faktiskt vet jag att man nu under kriget har kört motorerna på skifferoljor och tjärdestillat också. Det är ju också det som har gjort motorn så populär: den är inte bara är driftsäker och tålig, utan också billig i drift! Vi på Pythagoras gör både båtmotorer och motorer för stationär drift – t ex till att driva elgeneratorer, sågar och tröskverk. Jag tror att många har glömt hur det var innan den här sortens motor fanns. Då fick man inom jordbruket använda sig av en annan typ av kraftkällor; vattenkraft och vindkraft och muskelkraft såklart. Alla hade ju inte råd med ångmaskiner. Förresten var de svåra att sköta och det hände många olyckor. Nej, med den här motorn kunde hela jordbruket mekaniseras! För att inte tala om vilken nytta fiskegubbarna har haft av den. Att segla eller ro ut för att fiska är ju en helt annan sak än att starta en motor och tuffa iväg. De här tändkulorna är kanske inte så snabba, men akta er så starka de är! Nu är det svårt att föreställa sig skärgården utan dunkandet från fiskebåtarna. Det är bara att dra igång blåslampan och värma kulan tills den glöder. Eller som fiskarna säger: – När kulan är röd så far vi!